Ny lag om kameraövervakning - ger förenklat regelverk ökad rättssäkerhet?

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen

KAMERAÖVERVAKNING. Sedan den 1 juli i år har vi en ny lag om kameraövervakning i Sverige. Lagen ersätter 1998 års lag om allmän kameraövervakning och innebär bland annat att personuppgiftslagen inte längre är tillämplig i frågor om kameraövervakning. Lagstiftarens förhoppning är att den nya lagen ska vara ”överskådlig och enkel att tillämpa” för säkerhetsbranschen, leda till ökad rättssäkerhet samt bättre skydda den personliga integriteten hos de som filmas. Några omvälvande nyheter eller förändringar i sak är det dock knappast fråga om.

Användning av övervakningskameror har reglerats genom lagstiftning i Sverige sedan 1970-talet. Sedan dess har den tekniska utvecklingen gått i rasande fart och i dag används övervakningskameror som bekant i stor utsträckning för att skydda såväl person som egendom. Av förarbetena till den nya lagen framgår att regeringen i huvudsak ansåg att det tidigare regelverket – det vill säga 1998 års lag om allmän kameraövervakning, LAK, tillsammans med reglerna i personuppgiftslagen, PUL, – utgjorde en väl fungerande lagstiftning. Det fanns därför inte skäl att ”ändra på lagens grundvalar eller göra några genomgripande förändringar av lagens bestämmelser” (prop 2012/13:115, s 34).
Problemet var i stället, enligt regeringen, att regelverket varit ”svårtillgänglig, särskilt som det inte alltid är självklart vilka bestämmelser som ska tillämpas”. Detta ansågs bekymmersamt, eftersom ”såväl den som avser att använda sig av kameraövervakning som den som övervakas bör kunna förutse vad som är tillåtet och vad som är förbjudet” (prop 2012/13:115, s 32).

En viktig förändring i den nya lagen är att PUL nu helt har spelat ut sin roll för kameraövervakning. Den nya kameraövervakningslagen ersätter både LAK och PUL i dessa frågor. I praktiken har detta genomförts genom att ett antal bestämmelser i PUL helt enkelt upprepas i den nya kameraövervakningslagen. Det bör understrykas att tidigare PUL-praxis om kameraövervakning i princip kommer att fortsätta vara relevant i frågor om personuppgiftsbehandling i samband med kameraövervakning.
Innehållet i den nya kameraövervakningslagen är välbekant för de som tidigare jobbat med LAK/PUL. Även i framtiden kommer kamerans placering och riktning vara av avgörande betydelse. För kameror riktade mot ”plats dit allmänheten har tillträde” är huvudregeln, precis som tidigare, att tillstånd krävs från länsstyrelsen för att sätta upp kameran. I vissa fall är dock en anmälan till länsstyrelsen tillräcklig och dessa fall har blivit något fler och utvidgats i den nya lagen. Under vissa förutsättningar räcker det med anmälan för övervakningskameror som används i butiker, bankomater, vagnar och stationer i tunnelbanan samt i parkeringshus.

När det gäller butiker kan numera en hel butik vara föremål för kameraövervakning med stöd av anmälan (och inte som i dag bara vid kassan och in- och utgångarna), dock med undantag för omklädningsrum, provhytter, toaletter och liknande utrymmen. Länsstyrelserna kommer även i fortsättningen att hantera tillståndsprövningar, anmälningar och operativ tillsyn av kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde.
För kameror som riktas mot ”plats dit allmänheten inte har tillträde” krävs inte tillstånd från länsstyrelsen men väl att övervakningen sker med stöd av lagens bestämmelser. Det finns två olika lagliga grunder för sådan övervakning. För det första kan övervakning ske om den som ska övervakas lämnar sitt ”frivilliga, särskilda och otvetydiga” samtycke till övervakningen. Den andra möjligheten, som inte kräver samtycke, och därför tveklöst kommer att bli den vanligaste, är att övervakningen dels behövs för ett berättigat ändamål, dels att övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Förebyggande, avslöjande och utredning av brott samt förhindrande av olyckor nämns uttryckligen som exempel på sådana berättigade ändamål.
Vid intresseavvägningen ska man särskilt beakta hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska övervakas.

Precis som tidigare kommer Datainspektionen att ha hand om den operativa tillsynen av kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. En nyhet är dock att Datainspektionen dessutom ska ha ett så kallat centralt tillsynsansvar för all kameraövervakning samt att Datainspektionen ska överta justitiekanslerns rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut i frågor om kameraövervakning, för att tillvarata allmänhetens intressen.
Oavsett hur kameran riktas innehåller den nya lagen generella bestämmelser om till exempel upplysningsplikt, regler för behandling av bild- och ljudmaterial, överföring av material till tredjeland, sekretess och olika påföljder i form av föreläggande, skadestånd och straff.
En nyhet är att en separat skadeståndsparagraf har införts i den nya lagen. Bestämmelsen är en direkt motsvarighet till PULs skadeståndsbestämmelse och bygger på den så kallade missbruksprincipen.
Den som bedrivit kameraövervakning i strid med den nya lagen riskerar - utöver straffrättsliga påföljder som böter eller fängelse - att även behöva ersätta den övervakade för ”skada och kränkning av den personliga integriteten” som den olagliga kameraövervakningen orsakat.

Den nya lagen medför vidare ett visst stärkt sekretesskydd för inspelat bild- och ljudmaterial. Huvudregeln är att sekretess gäller för allt inspelat material och att materialet bara får användas för det ändamål för vilket det spelades in, den så kallade finalitetsprincipen. Privata aktörer som bedriver kameraövervakning får lämna ut inspelat material till åklagare, polis, Tullverket, Kustbevakningen eller Skatteverket, om uppgiften behövs för att utreda ett begånget brott som omfattas av fängelsestraff - eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådant brott.
Utlämnande kan också ske i vissa andra fall, exempelvis till kommun eller myndighet som ansvarar för räddningstjänst, om uppgiften behövs för att förebygga en hotande olycka.

Det är värt att understryka att lagens regler om sekretess inte gäller för det allmännas verksamhet, eftersom sekretess i sådan verksamhet istället omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
En fråga där LAK uppenbart var i behov av uppdatering gällde kameror som används av privatpersoner i det egna hemmet. En bokstavlig tolkning av LAK innebar nämligen att till exempel varje webbkamera eller annan kamera i privat hemmiljö skulle skyltas med information om kameraövervakningen. Detta var, förstås, en otidsenlig och närmast löjeväckande regel i dagens kameratäta samhälle.
För att komma tillrätta med detta innehåller den nya lagen ett generellt undantag för kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde, om övervakningen sker av en privatperson ”som ett led i en verksamhet av rent privat natur”.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya lagstiftningen om kameraövervakning visserligen förenklar och renodlar regelverket men att den knappast innehåller några väsentliga nyheter för de personer och säkerhetsbolag som arbetar med övervakningskameror. Att ersätta PUL och införa undantag för kameror i privat miljö var välkommet men får närmast betraktas som nödvändiga sanitetsåtgärder för att upprätthålla lagstiftningens trovärdighet och relevans.
Andra tänkbara förändringar, som exempelvis ett klargörande av det luddiga begreppet ”plats dit allmänheten har tillträde” eller förenklad tillståndsprocess, lyser dock med sin frånvaro. Det kan vidare ifrågasättas om lagstiftarens ambition om att skapa en ”heltäckande” lagstiftning verkligen har uppnåtts. Som en följd av Dataskyddsdirektivet (95/46/EG) ska kameraövervakningslagen nämligen inte alls tillämpas på kameror uppsatta i Sverige där den som bedriver övervakningen är ”etablerad” i annat EU-land men inte i Sverige. Det är alltså i princip möjligt att kringgå den svenska lagen genom att undvika ”etablering” i Sverige - även om kraven för att anses ”etablerad” är låga.
Slutligen återstår att se om Datainspektionens nya uppgifter och befogenheter på området kan leda till mera effektiv tillsyn och ökad rättssäkerhet. En aktiv tillsynsmyndighet kommer att krävas för att tolka och tillämpa lagen på nya tekniska framsteg och innovationer, som till exempel Google Glass, användning av molntjänster för lagring eller bearbetning av inspelat material.

Daniel Svensson Lundqvist, Delphi
September 2013


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Anders Thornberg Sommarpratar 16 juli

Rikspolischef Anders Thornberg kommer bland annat berätta om tiden som Säpo-chef, P1 måndag 16 juli klockan 10.00.

Vi ses i höst!

Tv-klassikern blir partner med SäkerhetsBranschen

TV3:s Efterlyst gör nystart i höst och tar in SäkerhetsBranschen för att bidra med kunskap och expertis.

Polisutbildningen i Malmö till jättelokaler

9 000 kvadratmeter – inklusive skjutbanor och garage för polisfordon

IT-SÄKERHET
Lista: Så undviker du att bli ID-kapad

Svenska AI-kameror till Förenade Arabemiraten

Nyhetsbrev

Drönare ska vinna tid åt Södertörns brandförsvar

4C Strategies och Södertörns Brandförsvarsförbund har ingått ett samarbete med drönarföretaget Flypulse.

Arkiv

Över 10 000 har skrivit under

IT-SÄKERHET
Svensk säkerhets-startup tar in 58 miljoner

"Målsättningen är att vara världsledande 2021"

IT-SÄKERHET
Branschen efterlyser relevanta IT-säkerhetsutbildningar

Målkonflikt i kampen mot den organiserade brottsligheten

Riksrevisionen kliver in och gör oberoende granskning av de samarbetande myndigheterna.

7-miljonersavtal till Sectis – årets största

Heine Wang: ”Vi får en väldigt bra position”

Nokas beräknas ta 30 procent av den svenska bevakningsmarknaden, om förvärvet av Avarn går i lås. "Nu får marknaden en stor spelare till", säger koncernchefen Heine Wang, som vill börsintroducera företaget.

Stor dubbelbeställning till Saab

Nokas näst störst i Norden – går mot börsen

Nokas bekräftar att företaget är i slutförhandlingar med Sector Alarm Group för förvärv av Avarn Holding.

Efter hyllningarna: "Vår skogsbrandssäsong är för kort för egna plan"

De kom, de vattenbombade, de hyllades. Nu är piloterna och deras gula vattenbombplan hemma i Italien igen. Men det är, med största sannolikhet, inte sista gången vi ser dem här.

VALET 2018
Så många avstår från att uttrycka politiska åsikter på nätet

Unga värderar sociala medier högre som informationskälla inför det första "internetvalet".

Tar pop-up-trucken till i Almedalen

Polisen angav fel födelsedatum i pass

Branschen om Polisens lagförslag

"En välkommen present inför semestern". "Denna process kommer dock ta många år". "Borde kanske köpt aktier i branschen"

DEBATT
Inför ROT- och RUT-avdrag för trygghetsinvesteringar

Inför valet prioriterar Säkerhetsföretagen tre frågeställningar. En av dem är ROT- och RUT-avdrag: "Det är orimligt att avdrag medges för byte av köksluckor, men inte för installation av ett kvalitetssäkrat hemlarm", skriver Li Jansson, branschchef och vice VD i Säkerhetsföretagen.

Midsommar – nödsamtalens tid

Gävleborgs län värst – 73% fler nödsamtal i fjol.

IT-SÄKERHET
Hackarna checkar ut under fotbolls-VM

Tydligt mönster när IT-attackerna minskar.

Tar över centrumjättens samtliga gallerior

Oroligt i Malmö – staden öppnar stödcentrum

Nu är det klart: Tvingas i konkurs

Vesper Group och Hantera agera inleder samarbete

Confidence skriver avtal med stort bostadsföretag

Polisens Twitterkonto väcker känslor

Hennes IT-säkerhetsföretag värt två miljarder

Nokas får ny order för kontanthantering

IT-SÄKERHET
Så mycket kostar en ransomewareattack

De vinner nya marknadsandelar i Storstockholm

Securitas värvar turkisk säkerhetsjätte

Rusta testar DNA mot brott

Fjärde person anhållen för terrorbrott

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.135