Ny lag om kameraövervakning - ger förenklat regelverk ökad rättssäkerhet?

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen

KAMERAÖVERVAKNING. Sedan den 1 juli i år har vi en ny lag om kameraövervakning i Sverige. Lagen ersätter 1998 års lag om allmän kameraövervakning och innebär bland annat att personuppgiftslagen inte längre är tillämplig i frågor om kameraövervakning. Lagstiftarens förhoppning är att den nya lagen ska vara ”överskådlig och enkel att tillämpa” för säkerhetsbranschen, leda till ökad rättssäkerhet samt bättre skydda den personliga integriteten hos de som filmas. Några omvälvande nyheter eller förändringar i sak är det dock knappast fråga om.

Användning av övervakningskameror har reglerats genom lagstiftning i Sverige sedan 1970-talet. Sedan dess har den tekniska utvecklingen gått i rasande fart och i dag används övervakningskameror som bekant i stor utsträckning för att skydda såväl person som egendom. Av förarbetena till den nya lagen framgår att regeringen i huvudsak ansåg att det tidigare regelverket – det vill säga 1998 års lag om allmän kameraövervakning, LAK, tillsammans med reglerna i personuppgiftslagen, PUL, – utgjorde en väl fungerande lagstiftning. Det fanns därför inte skäl att ”ändra på lagens grundvalar eller göra några genomgripande förändringar av lagens bestämmelser” (prop 2012/13:115, s 34).
Problemet var i stället, enligt regeringen, att regelverket varit ”svårtillgänglig, särskilt som det inte alltid är självklart vilka bestämmelser som ska tillämpas”. Detta ansågs bekymmersamt, eftersom ”såväl den som avser att använda sig av kameraövervakning som den som övervakas bör kunna förutse vad som är tillåtet och vad som är förbjudet” (prop 2012/13:115, s 32).

En viktig förändring i den nya lagen är att PUL nu helt har spelat ut sin roll för kameraövervakning. Den nya kameraövervakningslagen ersätter både LAK och PUL i dessa frågor. I praktiken har detta genomförts genom att ett antal bestämmelser i PUL helt enkelt upprepas i den nya kameraövervakningslagen. Det bör understrykas att tidigare PUL-praxis om kameraövervakning i princip kommer att fortsätta vara relevant i frågor om personuppgiftsbehandling i samband med kameraövervakning.
Innehållet i den nya kameraövervakningslagen är välbekant för de som tidigare jobbat med LAK/PUL. Även i framtiden kommer kamerans placering och riktning vara av avgörande betydelse. För kameror riktade mot ”plats dit allmänheten har tillträde” är huvudregeln, precis som tidigare, att tillstånd krävs från länsstyrelsen för att sätta upp kameran. I vissa fall är dock en anmälan till länsstyrelsen tillräcklig och dessa fall har blivit något fler och utvidgats i den nya lagen. Under vissa förutsättningar räcker det med anmälan för övervakningskameror som används i butiker, bankomater, vagnar och stationer i tunnelbanan samt i parkeringshus.

När det gäller butiker kan numera en hel butik vara föremål för kameraövervakning med stöd av anmälan (och inte som i dag bara vid kassan och in- och utgångarna), dock med undantag för omklädningsrum, provhytter, toaletter och liknande utrymmen. Länsstyrelserna kommer även i fortsättningen att hantera tillståndsprövningar, anmälningar och operativ tillsyn av kameraövervakning av platser dit allmänheten har tillträde.
För kameror som riktas mot ”plats dit allmänheten inte har tillträde” krävs inte tillstånd från länsstyrelsen men väl att övervakningen sker med stöd av lagens bestämmelser. Det finns två olika lagliga grunder för sådan övervakning. För det första kan övervakning ske om den som ska övervakas lämnar sitt ”frivilliga, särskilda och otvetydiga” samtycke till övervakningen. Den andra möjligheten, som inte kräver samtycke, och därför tveklöst kommer att bli den vanligaste, är att övervakningen dels behövs för ett berättigat ändamål, dels att övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Förebyggande, avslöjande och utredning av brott samt förhindrande av olyckor nämns uttryckligen som exempel på sådana berättigade ändamål.
Vid intresseavvägningen ska man särskilt beakta hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska övervakas.

Precis som tidigare kommer Datainspektionen att ha hand om den operativa tillsynen av kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. En nyhet är dock att Datainspektionen dessutom ska ha ett så kallat centralt tillsynsansvar för all kameraövervakning samt att Datainspektionen ska överta justitiekanslerns rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut i frågor om kameraövervakning, för att tillvarata allmänhetens intressen.
Oavsett hur kameran riktas innehåller den nya lagen generella bestämmelser om till exempel upplysningsplikt, regler för behandling av bild- och ljudmaterial, överföring av material till tredjeland, sekretess och olika påföljder i form av föreläggande, skadestånd och straff.
En nyhet är att en separat skadeståndsparagraf har införts i den nya lagen. Bestämmelsen är en direkt motsvarighet till PULs skadeståndsbestämmelse och bygger på den så kallade missbruksprincipen.
Den som bedrivit kameraövervakning i strid med den nya lagen riskerar - utöver straffrättsliga påföljder som böter eller fängelse - att även behöva ersätta den övervakade för ”skada och kränkning av den personliga integriteten” som den olagliga kameraövervakningen orsakat.

Den nya lagen medför vidare ett visst stärkt sekretesskydd för inspelat bild- och ljudmaterial. Huvudregeln är att sekretess gäller för allt inspelat material och att materialet bara får användas för det ändamål för vilket det spelades in, den så kallade finalitetsprincipen. Privata aktörer som bedriver kameraövervakning får lämna ut inspelat material till åklagare, polis, Tullverket, Kustbevakningen eller Skatteverket, om uppgiften behövs för att utreda ett begånget brott som omfattas av fängelsestraff - eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådant brott.
Utlämnande kan också ske i vissa andra fall, exempelvis till kommun eller myndighet som ansvarar för räddningstjänst, om uppgiften behövs för att förebygga en hotande olycka.

Det är värt att understryka att lagens regler om sekretess inte gäller för det allmännas verksamhet, eftersom sekretess i sådan verksamhet istället omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
En fråga där LAK uppenbart var i behov av uppdatering gällde kameror som används av privatpersoner i det egna hemmet. En bokstavlig tolkning av LAK innebar nämligen att till exempel varje webbkamera eller annan kamera i privat hemmiljö skulle skyltas med information om kameraövervakningen. Detta var, förstås, en otidsenlig och närmast löjeväckande regel i dagens kameratäta samhälle.
För att komma tillrätta med detta innehåller den nya lagen ett generellt undantag för kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde, om övervakningen sker av en privatperson ”som ett led i en verksamhet av rent privat natur”.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya lagstiftningen om kameraövervakning visserligen förenklar och renodlar regelverket men att den knappast innehåller några väsentliga nyheter för de personer och säkerhetsbolag som arbetar med övervakningskameror. Att ersätta PUL och införa undantag för kameror i privat miljö var välkommet men får närmast betraktas som nödvändiga sanitetsåtgärder för att upprätthålla lagstiftningens trovärdighet och relevans.
Andra tänkbara förändringar, som exempelvis ett klargörande av det luddiga begreppet ”plats dit allmänheten har tillträde” eller förenklad tillståndsprocess, lyser dock med sin frånvaro. Det kan vidare ifrågasättas om lagstiftarens ambition om att skapa en ”heltäckande” lagstiftning verkligen har uppnåtts. Som en följd av Dataskyddsdirektivet (95/46/EG) ska kameraövervakningslagen nämligen inte alls tillämpas på kameror uppsatta i Sverige där den som bedriver övervakningen är ”etablerad” i annat EU-land men inte i Sverige. Det är alltså i princip möjligt att kringgå den svenska lagen genom att undvika ”etablering” i Sverige - även om kraven för att anses ”etablerad” är låga.
Slutligen återstår att se om Datainspektionens nya uppgifter och befogenheter på området kan leda till mera effektiv tillsyn och ökad rättssäkerhet. En aktiv tillsynsmyndighet kommer att krävas för att tolka och tillämpa lagen på nya tekniska framsteg och innovationer, som till exempel Google Glass, användning av molntjänster för lagring eller bearbetning av inspelat material.

Daniel Svensson Lundqvist, Delphi
September 2013


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Great Security köper Norrköpingsbolag

Säkerhet viktigare i skolan

Stänger efter protester

Fler söker hjälp för hedersvåld

Allt fler personer söker hjälp för att de utsatts för hedervåld, enligt en undersökning från TT.

Ny fakturastorm från blufföretag

Sverige får myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen vill inrätta en myndighet för psykologiskt försvar, förklarade statsminister Stefan Löfven i sitt tal på söndagen vid försvarskonferensen ”Folk & Försvar” i Sälen.

Nyhetsbrev

Förbjuder elefanter på cirkus

I en remiss föreslår regeringen en skärpt djurskyddslag som bland annat innebär ett förbud mot att tamdjur överges samt mot användning av utrustning som kan orsaka lidande eller skada på tävlingsdjur.

Arkiv

Ny lag ska göra vägarna säkrare

Arbetar mot brott i Skåne

Mobilbilder på dödade djur räckte inte

Mobilbilder och filmer på lodjur i olika fällor, en film där ett lodjur snaras i ett träd och en film där någon petar på ett fångat lodjur – det räckte inte som bevis för en fällande dom för grovt jaktbrott. Men tre av de åtalade i den så kallade jakthärvan har dömts till fängelse.

Malmö universitet ökar säkerheten

Så blev första helgen med ny vapenlag

Topright får flera beställningar

”VMA-systemet behöver bli enklare”

Vill ha fler kameror

Nätsajt varnar för lavinfara

På Naturvårdsverkets hemsida finns daglig uppdaterad information om lavinfaran i den svenska fjällvärlden under hela skidsäsongen.

Fler ärenden till åklagare

Antalet ärenden som polisen redovisat till åklagare ökade i fjol med 3,4 procent jämfört med 2016.

Förlängd åtalstid om misstänkt terroristbrott

Swedavia bygger ut

Saab köper Dockstavarvet

Saab köper två varv, Dockstavarvet och Muskövarvet.

Liseberg nöjt med Nokas

Ännu ett förvärv för Addsecure

Addsecure stärker sin nordiska närvaro genom att förvärva alarmkommunikationsverksamheten av finska Prevent 360.

Malmö får polisutbildning

Tryggare pakethantering hos Bussgods

5 listade mål för cyberattacker

Så vill Stockholm skydda valet

Strongpoint i ryskt storavtal

Hatbrott ökar på asylboenden

Det är polisens lönemål

Great Security till Uppsala

”Frågetecken kring nya kameralagen”

Han är säkerhetsbolagets nye vd

Svensk handel vill se större polisnärvaro i oroliga områden

Tjuvarna sågade sig in genom taket

Miljoner till säkrare cykling

Företagsstjärna utsedd i Helsingborg

Sänd till en kollega

0.181