Vad innebär ett skiljeförfarande - vad är skillnaden mot process i domstol?

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen

SKILJEFÖRFARANDE. Tvister mellan avtalsparter är ibland ofrånkomliga och tyvärr är säkerhetsbranschen inget undantag. Det är därför viktigt för alla företag att fundera över hur man vill hantera tvistesituationer. De huvudsakliga alternativ som finns för att slutligt lösa en tvist i Sverige är process i domstol eller så kallat skiljeförfarande. Här förklarar vi skillnaderna mellan dessa förfaranden och ger exempel på när det ena eller andra alternativet bör användas.

SKILJEFÖRFARANDE. Tvister mellan avtalsparter är ibland ofrånkomliga och tyvärr är säkerhetsbranschen inget undantag. Det är därför viktigt för alla företag att fundera över hur man vill hantera tvistesituationer. De huvudsakliga alternativ som finns för att slutligt lösa en tvist i Sverige är process i domstol eller så kallat skiljeförfarande. Här förklarar vi skillnaderna mellan dessa förfaranden och ger exempel på när det ena eller andra alternativet bör användas.

De flesta har nog en ganska tydlig bild av hur en domstolsprocess går till och vad det innebär. Bilden av ett skiljeförfarande är dock ofta mera oklar. Till att börja med är det viktigt att understryka att skiljeförfarande bara får inledas om parterna är överens om att tvisten ska avgöras på detta sätt. Det görs genom att parterna inkluderar en så kallad skiljeklausul i sitt avtal. Om parterna inte kommit överens om en skiljeklausul så ska tvisten alltså prövas av allmän domstol.

Skiljeklausulen kan antingen ange att skiljeförandet ska avgöras enligt bestämmelserna i lag (1999:116) om skiljeförfarande eller peka ut vissa skiljedomsregler, exempelvis Stockholms handelskammares (”SCC”) skiljedomsregler. Vår erfarenhet är att skiljeklausuler som anger att tvister ska lösas enligt SCCs skiljedomsregler är vanliga inom exempelvis både säkerhetsbranschen och IT-branschen, i vart fall i kommersiella avtal mellan företag. Om ett avtal innehåller en skiljeklausul så är allmän domstol, det vill säga. tings- och hovrätt samt högsta domstolen, förhindrad att pröva tvisten, om någon av parterna yrkar att domstolen är obehörig.

Till skillnad från allmän domstol så styr parterna i ett skiljeförfarande normalt själva över skiljenämndens sammansättning. Om man inte avtalat om annat utses skiljenämnden i samband med att skiljeförfarandet påkallas enligt följande; i en så kallad påkallandeskrift anger sökanden sitt yrkande, alltså vad sökanden anser att motparten ska göra, till exempel betala en viss summa pengar, och utser en skiljeman. Därefter är det motpartens (svaranden) tur att ange sin inställning till yrkandet - alltså om svaranden medger eller bestrider yrkandet - och utse sin skiljeman.

Dessa två skiljemän utser i sin tur en tredje skiljeman, som ofta blir ordförande i nämnden. Skiljemännen är ofta jurister med specialkunskaper inom det område som den aktuella tvisten rör. Typiskt sett avgörs tvisten genom att skiljenämnden meddelar en slutlig dom. Domen är bindande för parterna och kan inte överklagas på samma sätt som en dom från allmän domstol. En skiljedom kan nämligen inte angripas för att den är så kallat materiellt oriktig, det vill säga att den förlorande parten inte kan överklaga en skiljedom för att parten anser att nämnden kommit till fel slutsats och därför dömt fel.

En skiljedom kan däremot angripas genom så kallad klandertalan, om skiljenämnden begått något processuellt fel, exempelvis att nämnden dömt utanför sin behörighet eller att avtalet saknade en giltig skiljeklausul.

En annan skillnad mellan skiljeförfarande och domstolsprocess är att parterna vid skiljeföranden inte bara betalar för ombuds- och rättegångskostnader utan även för skiljenämndens arvoden. Det innebär att skiljeförfaranden ofta är dyrare än domstolsprocesser, där parterna enbart betalar kostnader för juridiska ombud, utlägg för vittnen och liknande men inte för rättens kostnader. Ett alternativ för att minska kostnaderna i ett skiljeförfarande kan vara att låta tvisten avgöras genom det som kallas förenklat skiljeförfarande.

Det innebär att tvisten avgörs av en ensam skiljeman, vilket givetvis minskar kostnaderna för parterna. På SCCs hemsida, www.sccinstitute.se, finns det exempel på skiljeklausuler som tillåter både förenklat och vanligt skiljeförfarande beroende på tvistens värde och komplexitet. På samma hemsida finns en kalkylator som kan användas för att göra en översiktlig beräkning av hur mycket ett skiljeförfarande kommer att kosta.

Jämfört med domstolsprocesser så brukar ett skiljeförande ta kortare tid. Enligt SCCs regler ska till exempel en skiljedom normalt sett meddelas senast sex månader efter det att målet togs upp av skiljenämnden. Det är sällan en domstolsprocess går lika fort, förutsatt att parterna inte når en förlikning. En av orsakerna till att domstolsprocesser ofta tar längre tid än skiljeförfaranden är domstolarnas handläggningstider. En annan orsak är att en domstols avgörande kan överklagas och att målet därmed prövas i flera instanser, förutsatt att prövningstillstånd meddelas.

Till skillnad från domstolsprocesser är skiljeförfaranden inte offentliga, eftersom offentlighetsprincipen inte gäller för skiljeförfaranden. Det används ofta som ett skäl för att använda skiljeförfarande istället för allmän domstol: i skiljeförfarandet har parterna en större chans att hålla tvister hemliga för att undvika negativa tidningsrubriker och ett ”mediadrev”.

Som har nämnts ovan, används skiljeklausuler ofta i avtal mellan företag. I avtal mellan företagare och konsumenter bör dock sådana klausuler inte användas. Skiljeklausuler anses typiskt sett vara oskäliga mot konsumenter, framförallt eftersom skiljeförfaranden ansetts orimligt dyra för konsumenter. En skiljeklausul kan normalt sättas å sidan i konsumentförhållanden med stöd av 11 § lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Bestämmelser om processen i allmän domstol finns i rättegångsbalken, RB. Enligt RB är det normalt sett domstolen i den ort där svaranden, det vill säga den part som blir stämd, som är behörig att avgöra en tvist (se 10 kap. 1 § RB). Från denna huvudregel finns dock vissa undantag, som att konsumenter har rätt att väcka talan mot en företagare som de köpt varor eller tjänster av vid tingsrätten i den ort där konsumenten har sitt hemvist (se 10 kap. 8 a § RB). Regeln är uppställd till konsumenters skydd och någon liknande bestämmelse finns inte för avtal mellan näringsidkare.

En näringsidkare kan dock avtala med sina motparter om att endast en viss domstol, exempelvis Stockholms eller Göteborgs tingsrätt, ska vara behörig att handlägga alla tvister. En sådan skrivning kallas ”prorogationsavtal” och bör normalt inkluderas i de allmänna försäljningsvillkoren för varan eller tjänsten. Prorogationsavtal är bindande för parterna, förutsatt att det inte finns tvingande regler om att en viss domstol är behörig. Sådana tvingande regler finns bland annat vid fastighetstvister, då talan måste väckas vid den domstol dit fastigheten hör.

Vid såväl skiljeförfaranden som vid en domstolsprocess får normalt sett den förlorande parten betala den vinnande partens rättegångskostnader. Vid ett skiljeförfarande innefattar sådana kostnader, som sagt, även kostnader för skiljenämnden. Det kan vara värt att nämna att det i allmän domstolsprocess finns en specialregel om rättgångskostnader vid mål som lika gärna hade kunnat avgöras genom en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden (se 18 kap. 3 a § RB).

I sådana fall har nämligen den vinnande parten, om denne inlett rättegången mot bättre vetande, enbart rätt till ersättning motsvarande maxbeloppet för en process vid Kronofogden, för närvarande 680 kronor. Det kan därför i många fall vara bra att först ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten innan en tvist inleds vid tingsrätten. Det är också värt att nämna att det hör till god sed att skicka ett kravbrev innan en ansökan om betalningsföreläggande lämnas in.

I internationella affärer kan skiljeförfarande vara att föredra framför allmän domstol av ytterligare en anledning. I många länder finns svårigheter i att få så kallad verkställighet av en domstolsdom, alltså att driva in skulder och få betalt med stöd av lokala myndigheter. Det är ofta lättare att verkställa en skiljedom i ett annat land tack vare New York-konventionen från 1958 om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar. New York-konventionen har undertecknats och ratificerats av 149 länder, däribland Sverige.

Vilken typ av förfarande, domstolsprocess eller skiljeförfarande, som är lämpligast i ett visst avtal måste avgöras från fall till fall. Om tvisten rör stora värden och det är viktigt med en snabbt avgörande så är troligtvis ett skiljeförfarande att föredra. Om det däremot rör mindre värden är sannolikt ett förenklat skiljeförfarande eller en domstolsprocess mer lämplig.

Daniel Lundqvist och Fredrik Gustafsson, april 2014


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Great Security köper Norrköpingsbolag

Säkerhet viktigare i skolan

Stänger efter protester

Fler söker hjälp för hedersvåld

Allt fler personer söker hjälp för att de utsatts för hedervåld, enligt en undersökning från TT.

Ny fakturastorm från blufföretag

Sverige får myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen vill inrätta en myndighet för psykologiskt försvar, förklarade statsminister Stefan Löfven i sitt tal på söndagen vid försvarskonferensen ”Folk & Försvar” i Sälen.

Nyhetsbrev

Förbjuder elefanter på cirkus

I en remiss föreslår regeringen en skärpt djurskyddslag som bland annat innebär ett förbud mot att tamdjur överges samt mot användning av utrustning som kan orsaka lidande eller skada på tävlingsdjur.

Arkiv

Ny lag ska göra vägarna säkrare

Arbetar mot brott i Skåne

Mobilbilder på dödade djur räckte inte

Mobilbilder och filmer på lodjur i olika fällor, en film där ett lodjur snaras i ett träd och en film där någon petar på ett fångat lodjur – det räckte inte som bevis för en fällande dom för grovt jaktbrott. Men tre av de åtalade i den så kallade jakthärvan har dömts till fängelse.

Malmö universitet ökar säkerheten

Så blev första helgen med ny vapenlag

Topright får flera beställningar

”VMA-systemet behöver bli enklare”

Vill ha fler kameror

Nätsajt varnar för lavinfara

På Naturvårdsverkets hemsida finns daglig uppdaterad information om lavinfaran i den svenska fjällvärlden under hela skidsäsongen.

Fler ärenden till åklagare

Antalet ärenden som polisen redovisat till åklagare ökade i fjol med 3,4 procent jämfört med 2016.

Förlängd åtalstid om misstänkt terroristbrott

Swedavia bygger ut

Saab köper Dockstavarvet

Saab köper två varv, Dockstavarvet och Muskövarvet.

Liseberg nöjt med Nokas

Ännu ett förvärv för Addsecure

Addsecure stärker sin nordiska närvaro genom att förvärva alarmkommunikationsverksamheten av finska Prevent 360.

Malmö får polisutbildning

Tryggare pakethantering hos Bussgods

5 listade mål för cyberattacker

Så vill Stockholm skydda valet

Strongpoint i ryskt storavtal

Hatbrott ökar på asylboenden

Det är polisens lönemål

Great Security till Uppsala

”Frågetecken kring nya kameralagen”

Han är säkerhetsbolagets nye vd

Svensk handel vill se större polisnärvaro i oroliga områden

Tjuvarna sågade sig in genom taket

Miljoner till säkrare cykling

Företagsstjärna utsedd i Helsingborg

Sänd till en kollega

0.195