”Battle of forms” - så undviks avtalstvisterna

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen

STANDARDVILLKOR. De flesta företag i säkerhetsbranschen använder sig av så kallade allmänna villkor eller standardvillkor för leverans eller för inköp av varor och tjänster. Tanken med sådana villkor är förstås att villkoren ska vara en del av det försäljnings-/köpeavtal som företaget ingår. Relativt ofta slarvas det dock med hur villkoren används i praktiken, vilket kan leda till att de allmänna villkoren inte blir juridiskt bindande. Särskilt komplicerat blir det när båda parterna anser att dess allmänna villkor ska gälla, så kallade battle of forms. Här beskriver vi problematiken och ger några tips för att minska risken att hamna i den här typen av diskussion, eller i värsta fall, tvist med sin motpart.

STANDARDVILLKOR. De flesta företag i säkerhetsbranschen använder sig av så kallade allmänna villkor eller standardvillkor för leverans eller för inköp av varor och tjänster. Tanken med sådana villkor är förstås att villkoren ska vara en del av det försäljnings-/köpeavtal som företaget ingår. Relativt ofta slarvas det dock med hur villkoren används i praktiken, vilket kan leda till att de allmänna villkoren inte blir juridiskt bindande. Särskilt komplicerat blir det när båda parterna anser att dess allmänna villkor ska gälla, så kallade battle of forms. Här beskriver vi problematiken och ger några tips för att minska risken att hamna i den här typen av diskussion, eller i värsta fall, tvist med sin motpart.

I svensk rätt finns regler om avtal och avtals ingående huvudsakligen i den så kallade avtalslagen (lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område). Avtalslagen är från 1915 men fungerar förvånansvärt väl även för vår tid, även om det i dagens samhälle träffas avtal på helt andra sätt och om andra saker än för närmare hundra år sedan. Avtalslagen bygger på den så kallade anbud- och acceptmodellen. Det innebär att avtal uppstår då ett anbud, till exempel en offert, accepteras i rätt tid och utan att den som accepterar anbudet gör några ändringar eller tillägg, en så kallad ren accept.

Om den som ska acceptera anbudet i stället gör tillägg eller ändringar i förhållande till anbudet föreligger en så kallad oren accept. Huvudregeln är att en oren accept innebär avslag på anbudet i kombination med ett nytt anbud i enlighet med avslaget. Från huvudregeln finns det dock några undantag, bland annat om parterna är i god tro om tillägget/ändringen.

Avtalslagen innehåller inga formella krav på hur anbud och accept ska utformas. Anbud och accept kan vara skriftliga, muntliga och avtal kan till och med ingås genom handlade, exempelvis genom leverans och betalning (så kallad konkludent handlande). För ett fåtal avtalstyper finns det dock särskilda bestämmelser i annan lagstiftning, där det ställs vissa formkrav, som till exempel skriftlighet vid fastighetsköp. Ett alternativ till anbud- och acceptmodellen är att parterna kommer överens om att avtalet blir giltigt först då det skrivs under av firmatecknare eller annan behörig person. Detta är vanligt vid större affärer som kräver mer omfattande förhandlingar och avtal. Avtalslagen innehåller inte heller några uttryckliga bestämmelser om hur allmänna villkor ska utformas eller hanteras för att bli en del av parternas avtal, det vill säga om de måste bifogas, exempelvis som en avtalsbilaga, eller om det räcker med en hänvisning, till exempel att de finns på hemsidan.

De allmänna villkoren måste – på något sätt – inkorporeras i parternas avtal, så att parterna åtminstone hade kunnat ta del av villkoren. Om avtalet är sådant att parterna typiskt sett förväntar sig att det finns standardvillkor kan det vara tillräckligt med en hänvisning. Detta gäller bland annat vid försäkringsavtal. Villkoren måste dock finnas enkelt tillgängliga, exempelvis på hemsidan eller i affärslokalen och får inte vara oskäliga. Även i de fall parterna tidigare använt sig av ett standardavtal kan det vara tillräckligt med en hänvisning. Standardavtalet kan i sådana fall utgöra så kallat partsbruk.

Svensk rätt saknar uttrycklig bestämmelse om vad som gäller om både köparen och säljaren hänvisar till sina respektive allmänna villkor, exempelvis om säljaren korrekt hänvisar till sina försäljningsvillkor i en offert och köparen i sin beställning korrekt hänvisar till sina inköpsvillkor. Typiskt sett kommer dessa båda villkor att vara väsentligt olika. Avtalslagens regler om så kallad oren accept är ofta svåra att tillämpa, eftersom frågeställningen upptäcks långt i efterhand, när det inte är någon tvekan om att ett avtal faktiskt har träffats. Detta är en numera klassisk juridisk fråga som ofta kallas ”battle of forms”. Bland rättsvetare har tre huvudsakliga lösningar/principer föreslagits:

* ”first blow”,
* ”last shot” och
* ”knock-out”.

”First blow” och ”last shot” har båda gemensamt att tidsföljden styr. Enligt first blow ska det första standardavtalet som presenterades gälla, om det inte möts av en klar protest från motparten. Enligt last shot så är det sista obestridda standardavtalet som blir gällande. Båda dessa principer gynnar den som förblir oemotsagd, medan den som är passiv straffas. Bäst läge har sannolikt den som oemotsagd lagt fram sina villkor och motparten sedan presterat i enlighet med detta, exempelvis genom att betala eller leverera varor.

Genom sitt handlande kan motparten i sådana fall anses ha accepterat villkoren. Både first blow och last shot är ”digitala” i den meningen att antingen det första standardavtalet i sin helhet gäller eller så gäller det sista standardavtalet i sin helhet. ”Knock-out” innebär att sådana villkor i standardvillkoren som är oförenliga med varandra rensas bort, medan resterande villkor får stå kvar och utgör parternas avtal. Standardvillkoren betraktas således inte längre som helheter, utan de granskas och jämförs del för del, villkor för villkor.

Frågor som inte regleras i parternas avtal sedan oförenliga villkor rensats bort får lösas genom tolkning av parternas avsikt och/eller utfyllnad av avtalet med dispositiv rätt, till exempel köplagen. Här blir bevisning om parternas avsikt med avtalet extra viktig. Det är därför bra om man sparat e-postkonversation, tagit anteckningar vid telefonsamtal med motparten och liknande. Principen om ”knock-out” har accepterats i internationell kontrakträtt, bland annat i de internationella rättsliga principer som utarbetats inom UNIDROIT Principles. Dessa principer gäller dock normalt endast om parterna i avtalet uttryckligen har hänvisat till att de ska gälla.

Något generellt svar på vilken av ovanstående lösningar, om någon, en svensk domstol skulle använda för att lösa en ”battle of forms” är omöjligt att säga. Omständigheterna i det enskilda fallet kommer tveklöst att få stor betydelse. Det är säkerligen viktigt om någon av parterna slentrianmässigt hänvisat till sina allmänna villkor och om någon part fäst särskild vikt vid att dennes villkor ska gälla. Ett standardavtal som är vanligt förekommande inom branschen kan lättare accepteras än allmänna inköps- eller leveransvillkor som upprättats av en enskild part. Standardavtal som har tagits fram av branschorganisationer som företrätt både köpare och säljare och är avsett för den aktuella situationen har särskilt goda utsikter att accepteras.

Det bästa rådet vi kan ge aktörer i säkerhetsbranschen beträffande ”battle of forms” och användning av allmänna villkor är att vidta förebyggande åtgärder för att undvika att en konfliktsituation uppstår. Vi menar för det första att såväl säljare som köpare som önskar att deras standardvillkor blir en del av avtalet redan i anbudet (offerten) uttryckligen bör förbehålla sig rätten att slutligt få bekräfta att avtal har ingåtts. Varje affär bör alltså föregås av en orderbekräftelse. För det andra bör man vara aktiv och uppmärksam på frågeställningen. Om en motpart replikerar med sina egna allmänna villkor bör man snarast meddela att man inte godtar motpartens villkor, utan att det är de egna villkoren som gäller. På så vis undviks att avtal ingås på grund av passivitet, med följden att en battle of forms-situation kan uppstå.
För det tredje bör man avvakta med leverans/betalning tills det är klart för parterna vilka villkor som gäller för affären. Detta då leverans eller betalning i sig kan tolkas som att avtal har ingåtts. Avgörande i alla fall är tydlighet - och gärna övertydlighet. Det är exempelvis avsevärt bättre att tydligt hänvisa till och bilägga standardvillkor än att enbart hänvisa till att de finns på hemsidan.

Daniel Lundqvist och Fredrik Gustafsson
Delphi advokatbyrå


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Så nystades IT-härvan upp

Nyligen startade rättegången mot huvudmannen i det malmöbaserade kriminella gäng som misstänks ligga bakom den största IT-härvan i Sverige.

Öppet hus hos Försvarsmakten

Igår, söndag, var det försvarsfokus på Gärdet i Stockholm när Försvarsmakten ordnade en försvarsdag för allmänheten.

Finalisterna redo för Security Awards

Säkerhetsbranschens egna pris delas ut i oktober.

Han avgår som vd

Microsoft automatiserar säkerheten för Windows 10

Assa Abloy köper amerikanskt bolag

Coop i Kristianstad anställer vakter

Arkiv

50 appar sprider skadlig kod

Dataintrångsliga sprängd

Synlig polis minskar oron

Enligt Brottförebyggande rådet, Brå, oroar sig allt fler svenskar för att bli utsatta för överfall eller misshandel. I en undersökning listas de motåtgärder som svenskarna tror på.

Kameror och robotar kan vara hackade

Svenskarna gillar säkerhetskameror

Ingen går säker för skadlig kod

Massiva attacker av skadlig kod, ransomware, har blivit högsta mode bland cyberkriminella.

Militärkrubb till 19 000

Fazer är huvudleverantör av lisvmedel och måltider till Sveriges största militäröving på 20 år- Aurora 17.

Aurora 17 kommer att märkas

Nu vill säkerhetsbranschen kliva in på arenan

Ransomware- årets affärssuccé

På CPX Sweden, säkerhetsföretaget Checkpoints seminarium om cybersäkerhet som hölls i Stockholm nyligen, talade Magnus Sköld, säkerhetsingenjör, om den senaste tidens ransomware-attacker ur ett lite annorlunda perspektiv.

Svenskar slarvar trots riskmedvetenet

Cykelhjälmsanvändningen står still

Forskning kan hejda våldspiral

Kupp mot modebutiker

Nu utreds våld mot närstående

PCI-DSS skyddar väl mot datastöld

IT-och telekomföretaget Verizon publicerade på måndagen sin årliga rapport om betalkortsäkerhet, kallad Verizon 2017 Payment Security Report. Den visar att säkerhetsstandarden PCI DSS verkligen ger ett gott skydd mot stöld av kortinnehavares data ur betalsystemen.

Ny chefsekonom på Svensk Handel

Släpp reglerna – se till sammanhanget!

Statsministern polisanmäld

Krafttag mot falska nyheter

Brist på insikt om GDPR

Ljusteknikföretag till börsen

Amerikansk certifiering säkrar dataflöden

Stockholm har valt säkerhetsleverantör

Cyberkriminella utbildar on-line

Svensk styrka till Somalia

Nätskurk hittad

Securitas-vd utsedd

Sänd till en kollega

0.338