Nya standardavtal för IT-tjänster - när och hur bör de användas?

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen

Standardavtal spelar en viktig roll på den svenska marknaden för IT-tjänster. Under 2014 har IT & Telekomföretagen inom Almega gett ut nya versioner av de viktigaste standardavtalen, som ”Avtal 90” och ”IT-Projekt”. Ändringarna är relativt omfattande och medför ett antal väsentliga förändringar avseende både avtalsinnehåll och riskfördelning.

Standardavtal spelar en viktig roll på den svenska marknaden för IT-tjänster. Under 2014 har IT & Telekomföretagen inom Almega gett ut nya versioner av de viktigaste standardavtalen, som ”Avtal 90” och ”IT-Projekt”. Ändringarna är relativt omfattande och medför ett antal väsentliga förändringar avseende både avtalsinnehåll och riskfördelning.

Svensk rätt innehåller inte någon lagstiftning som specifikt reglerar tjänsteleveranser mellan näringsidkare, B2B. Det medför att sådana tjänster behöver regleras genom avtal i större utsträckning än till exempel köp av varor eller konsumenttjänster, där det finns utfyllande lagstiftning i form av köplagen respektive konsumenttjänstlagen.
Avsaknaden av lagstiftning för B2B-tjänster medför att större betydelse bör läggas vid att utforma ett tydligt och ändamålsenligt avtal. Eventuella oklarheter kan annars leda till en sämre leverans och, i värsta fall, långdragna och kostsamma rättstvister mellan parterna. Det är en anledning till att så kallade standardavtal spelar en central roll för många komplexa tjänsteleveranser, exempelvis inom IT-branschen.

Gemensamt för de flesta IT-avtal är att de ofta är relativt långa och komplicerade rent juridiskt. Till viss del beror det på att en IT-leverans ofta innehåller flera olika delar som alla bör regleras i ett och samma avtal. Ett avtal om leverans av ett IT-system bör exempelvis redan från början reglera IT-systemets hela livscykel, som implementation, drift, förvaltning och avveckling. På IT-området är standardavtalen utgivna av IT & Telekomföretagen inom Almega de mest frekvent använda. Dessa standardavtal finns för flera olika typer av IT-leveranser, såsom systemleverans, IT-drift (numera ”Infrastrukturtjänster”), IT-underhåll med flera.

Vilket av de olika standardavtalen som bör användas beror bland annat på vilken typ av produkt eller tjänst som kunden önskar köpa. Det är dock viktigt att ”rätt” standardavtal används, vilket inte alltid är helt självklart. Ett vanligt misstag är att använda standardavtalet för löpande konsulttjänster (IT-Tjänster) för uppdrag/projekt med ett fördefinierat resultat, istället för standardavtalet för projekt (IT-Projekt).

Det finns flera fördelar med att använda standardavtal, exempelvis att de är relativt billiga att köpa, att de är lättillgängliga, allmänt kända och att parterna inte behöver ”hitta på” innehållet i avtalet själva. För köpare/beställare av IT-tjänster är det dock viktigt att understryka att åtminstone IT & Telekomföretagens standardavtal typiskt sett betraktas som ”leverantörsvänliga”. Det är alltså inte, enligt vår uppfattning, korrekt att betrakta allt innehåll i standardavtalen som branschpraxis på IT-området. Exempelvis anser vi att riskfördelningen i centrala avtalsfrågor som skadeståndsansvar, förseningsansvar och leverantörens skyldighet att rätta fel bör ändras från ett kundperspektiv. Köpare/beställare av IT-tjänster kan med fördel använda standardavtalen som en ”checklista” för vad ett IT-avtal i allmänhet bör innehålla men bör samtidigt hålla i åtanke att själva innehållet i bestämmelserna kan behöva justeras för att åstadkomma ett balanserat och skäligt avtal.

Under 2014 har IT & Telekomföretagen uppdaterat sina standardavtal. Det finns numera en ny ”version 2014” för i vart fall följande standardavtal:
* Agila Projekt
* Avtal 90
* Internetprojekt
* IT-Infrastrukturtjänster (tidigare ”IT-drift”)
* IT-Projekt
* IT-Tjänster
* IT-Underhåll
* Molntjänster

En del ändringar i version 2014 av IT & Telekomföretagens standardavtal är rent språkliga eller har med den teknologiska utvecklingen att göra, som att meddelanden inte längre kan skickas med telefax. På liknande sätt har man ändrat prisjusteringsklausulen så att den nu hänvisar till SCBs Labour Cost Index, LCI, istället för SCBs IT-konsultindex. Detta beror på att IT-konsultindex upphör att gälla den sista december 2014.

Andra ändringar är dock av mer principiell eller materiell karaktär. En sådan större ändring - som är gemensam för samtliga av 2014 års versioner av IT & Telekomföretagens standardavtal - är att eventuella tvister mellan parterna numera ska avgöras i domstol. Tidigare gällde att tvister överstigande ett visst värde skulle avgöras genom skiljeförfarande men det alternativet har nu således tagits bort (se Skydd & Säkerhet nr 4/2014 kring skillnaderna mellan skiljeförfarande och tvistelösning i allmän domstol).

En annan gemensam ändring i 2014 års version av IT & Telekomföretagens standardavtal är att IT-leverantörens prisinformation numera alltid ska betraktas som så kallad konfidentiell information, såvida inte annat följer av lag. Det betyder att leverantörens prisinformation nu tydligt omfattas av parternas sekretessåtagande, vilket får betraktas som skäligt och lämpligt i de flesta fall. Ytterligare en ändring i standardavtalen rör behandling av personuppgifter. De bestämmelserna har nu uppdaterats i ljuset av senaste praxis från bland annat förvaltningsrätten och innebär till exempel att IT-leverantören numera är skyldig att föra en förteckning över vilka så kallade underbiträden som används och i vilket land behandling av personuppgifter görs.Detta är ett krav enligt personuppgiftslagen (1998:208). Vid överföring av personuppgifter till tredje land (alltså land utanför EU/EES) ska leverantören dessutom använda EUs standardavtalsklausuler.

Till sist kan nämnas en litet förvånande ändring som innebär att både leverantören och kunden getts en rätt att säga upp avtalet om den andra parten blir föremål för företagsrekonstruktion. Det är anmärkningsvärt, eftersom lagen om företagsrekonstruktioner, som i denna del är tvingande, i sin tur begränsar möjligheterna att säga upp ett avtal under pågående företagsrekonstruktion (se 2 kap. 20 §). Förutsatt att gäldenären (det vill säga den part som genomgår en företagsrekonstruktion) vill fullfölja avtalet torde det alltså inte vara möjligt att säga upp avtalet på det sätt som anges i IT & Telekomföretagens standardavtal.

Sammanfattningsvis tror vi att standardavtal inom IT-branschen under överskådlig tid kommer att fortsätta spela en viktig roll på den svenska IT-marknaden. Som ovan angivits är det dock viktigt, framförallt för en köpare/beställare av IT-tjänster, att mycket noga överväga hur standardavtalen används. För exempelvis upphandling av komplicerade lösningar och/eller affärskritiska system är det i många fall direkt olämpligt att använda standardavtal, eftersom ett skräddarsytt avtal krävs för att fullständigt reglera en sådan affär.

Daniel Lundqvist och Fredrik Gustafsson, Delphi Advokatbyrå
december 2014


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Great Security köper Norrköpingsbolag

Säkerhet viktigare i skolan

Stänger efter protester

Fler söker hjälp för hedersvåld

Allt fler personer söker hjälp för att de utsatts för hedervåld, enligt en undersökning från TT.

Ny fakturastorm från blufföretag

Sverige får myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen vill inrätta en myndighet för psykologiskt försvar, förklarade statsminister Stefan Löfven i sitt tal på söndagen vid försvarskonferensen ”Folk & Försvar” i Sälen.

Nyhetsbrev

Förbjuder elefanter på cirkus

I en remiss föreslår regeringen en skärpt djurskyddslag som bland annat innebär ett förbud mot att tamdjur överges samt mot användning av utrustning som kan orsaka lidande eller skada på tävlingsdjur.

Arkiv

Ny lag ska göra vägarna säkrare

Arbetar mot brott i Skåne

Mobilbilder på dödade djur räckte inte

Mobilbilder och filmer på lodjur i olika fällor, en film där ett lodjur snaras i ett träd och en film där någon petar på ett fångat lodjur – det räckte inte som bevis för en fällande dom för grovt jaktbrott. Men tre av de åtalade i den så kallade jakthärvan har dömts till fängelse.

Malmö universitet ökar säkerheten

Så blev första helgen med ny vapenlag

Topright får flera beställningar

”VMA-systemet behöver bli enklare”

Vill ha fler kameror

Nätsajt varnar för lavinfara

På Naturvårdsverkets hemsida finns daglig uppdaterad information om lavinfaran i den svenska fjällvärlden under hela skidsäsongen.

Fler ärenden till åklagare

Antalet ärenden som polisen redovisat till åklagare ökade i fjol med 3,4 procent jämfört med 2016.

Förlängd åtalstid om misstänkt terroristbrott

Swedavia bygger ut

Saab köper Dockstavarvet

Saab köper två varv, Dockstavarvet och Muskövarvet.

Liseberg nöjt med Nokas

Ännu ett förvärv för Addsecure

Addsecure stärker sin nordiska närvaro genom att förvärva alarmkommunikationsverksamheten av finska Prevent 360.

Malmö får polisutbildning

Tryggare pakethantering hos Bussgods

5 listade mål för cyberattacker

Så vill Stockholm skydda valet

Strongpoint i ryskt storavtal

Hatbrott ökar på asylboenden

Det är polisens lönemål

Great Security till Uppsala

”Frågetecken kring nya kameralagen”

Han är säkerhetsbolagets nye vd

Svensk handel vill se större polisnärvaro i oroliga områden

Tjuvarna sågade sig in genom taket

Miljoner till säkrare cykling

Företagsstjärna utsedd i Helsingborg

Sänd till en kollega

0.141