Så vill EU skydda företagshemligheter

| Av Hanna Stenvall | Tipsa redaktionen
Företagshemligheter måste skyddas, inte minst inom säkerhetsbranschen, och nu skärper EU lagstiftningen.

Skyddet för företagshemligheter fyller en viktig funktion i svenskt och internationellt näringsliv, inte minst inom säkerhetsbranschen där det råder hård konkurrens och en ständig teknisk utveckling. EU antog under sommaren ett nytt direktiv för att harmonisera och stärka skyddet för företagshemligheter. I det nya direktivet tydliggörs bl.a. i vilka fall ett anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är olagligt men även när det är lagligt, t.ex. i samband med whistleblowing. I nuläget finns dock flera frågetecken kring hur det nya direktivet kommer att påverka svensk lagstiftning.

Det rättsliga skyddet för företagshemligheter kompletterar det skydd som patent, upphovsrätt och andra typer av immateriella rättigheter kan erbjuda för icke-offentlig och kommersiellt värdefull information. Skyddet omfattar viss information som sådan och kräver ingen särskild registrering utan uppkommer formlöst om vissa kriterier är uppfyllda. Regelverket är mycket viktigt för att främja innovation och produktutveckling. Vanliga exempel på företagshemligheter är teknisk know-how och kommersiella uppgifter såsom information om prissättning, kunder, leverantörer, affärsplaner, marknadsundersökningar eller marknadsstrategier.

I juni i år antogs ett nytt EU-direktiv om skydd mot att ”icke röjda” företagshemligheter anskaffas, utnyttjas och röjs på olagliga sätt, nedan kallat företagshemlighetsdirektivet. En företagshemlighet definieras, enligt det nya direktivet, såsom information som är hemlig och som har ett kommersiellt värde just på grund av att informationen förblir hemlig. Dessutom krävs att innehavaren till informationen, dvs. den person eller det företag som lagligen kontrollerar företagshemligheten, har vidtagit åtgärder för att hålla informationen hemlig. Begreppet hemlig innebär enligt direktivet att informationen inte är allmänt känd hos, eller lättillgänglig för, personer i de kretsar som normalt sett handskas med den typen av information det är fråga om.

I direktivet fastställs i vilka fall ett anskaffande, utnyttjande eller röjande är olagligt men även i vilka fall det är lagligt. Att anskaffa en företagshemlighet är olagligt, om det skett utan att innehavaren till företagshemligheten har samtyckt till det, och genom att någon obehörigen kopierar eller skaffar sig tillgång till handlingar, föremål eller elektroniska filer m.m. som tillhör innehavaren. Det är dessutom olagligt att, utan innehavarens samtycke, utnyttja eller röja en företagshemlighet om det görs av någon som har skaffat fram företagshemligheten på ett olagligt sätt eller bryter mot ett sekretessavtal eller någon annan liknande skyldighet. Det är även olagligt att anskaffa, utnyttja eller röja en företagshemlighet när detta görs av någon som kände till, eller borde ha känt till, att hemligheten kommer från någon annan person som utnyttjat eller röjt informationen på ett olagligt sätt. Att tillverka, sälja eller marknadsföra intrångsgörande varor (dvs. varor som gynnas avsevärt av att företagshemligheter olagligen har anskaffats, utnyttjats eller röjts) är också olagligt, om den person som gör detta, kände till eller borde ha känt till att företagshemligheten hade utnyttjats på ett olagligt sätt.

EU har överlämnat till medlemsstaterna själva att bestämma om vilka påföljder, förfaranden och rättsmedel som krävs för att tillförsäkra den rättmätiga innehavaren skydd mot sådant olagligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av företagshemligheter. Direktivet innehåller dock en skyldighet för medlemsstaterna att tillse att innehavaren har en faktisk och effektiv möjlighet att förhindra, eller få ersättning för, det olagliga anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet.

De åtgärder som ska kunna aktualiseras mot intrångsgöraren är bl.a. föreläggande om att utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten ska upphöra eller förbjudas, att intrångsgörande varor ska förbjudas alternativt återkallas, undanröjas eller förstöras samt att handlingar, föremål eller elektroniska filer m.m. innehållande företagshemligheten ska förstöras eller återlämnas. En innehavare av företagshemligheter ska även ha rätt begära skadestånd. Ett sådant skadestånd ska stå i proportion till den faktiska skada som uppstått och ska beräknas mot bakgrund av alla relevanta faktorer, såsom storleken på intrångsgörarens oskäliga vinst samt omständigheter som inte är av ekonomisk art, såsom ideell skada som innehavaren förorsakats.

Företagshemlighetsdirektivet innehåller även ett antal undantag, som innebär att ett avslöjande (som annars skulle kunna vara en överträdelse av företagshemlighetsdirektivet) ska undantas från de aktuella åtgärderna och sanktionerna. I vissa fall anses nämligen det allmänna intresset av att avslöja missförhållanden väga tyngre än det enskilda intresset av att bevara en hemlighet. Detta gäller bl.a. för s.k. visselblåsare om dennes avslöjande gjorts till skydd för allmänintresset och för att avslöja relevanta försummelser, oegentligheter eller olaglig verksamhet. Undantag görs också för att bevara rätten till yttrande- och informationsfrihet, exempelvis i syfte att skydda journalister och deras källor i samband med offentliga avslöjanden.

Att anskaffa, utnyttja och röja en företagshemlighet ska, utöver i undantagsfallen ovan, anses lagligt om handlandet krävs eller är tillåtet enligt EU-rätten eller svensk rätt. Ett anskaffande ska dessutom anses lagligt bl.a. om en person fått tillgång till informationen genom en oberoende upptäckt eller skapande, alternativt genom en iakttagelse, undersökning, demontering m.m. av produkter eller föremål som har gjorts tillgängliga för allmänheten.

I Sverige finns redan idag en särskild lag om skyddet för företagshemligheter (”FHL”), som anses ge en förhållandevis god skyddsnivå. Sedan i maj i år pågår därför en statlig utredning om vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya EU-reglerna. Utredningen ska redovisas i maj 2017.

En skillnad mellan det nya direktivet och FHL är att begreppet företagshemlighet är bredare i direktivet. I FHL avses information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende, medan direktivet avser all information, som inte är allmänt känd eller lätt tillgänglig, som har kommersiellt värde genom att den är hemlig och som innehavaren vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla. Detta medför att mer information är att anse som företagshemligheter i direktivets mening.

En annan skillnad mellan EU-direktivet och den svenska lagen är att FHL innehåller straffbestämmelser, dels för företagsspioneri för den som med uppsåt olovligen skaffar sig tillgång till en företagshemlighet, dels för olovlig befattning med företagshemlighet för den som anskaffar en företagshemlighet trots att han eller hon vet att den som tillhandahåller hemligheten, eller någon dessförinnan, har skaffat sig tillgång till informationen genom företagsspioneri. Straffansvaret omfattar därmed inte den som olovligen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet, och den svenska utredningen ska bl.a. utreda om en ny bestämmelse om ett sådant utvidgat straffansvar ska införas.

Sammanfattningsvis kommer det nya EU-direktivet att möjliggöra för svenska företag att erhålla ett liknande skydd för företagshemligheter inom hela EU. Idag skiljer sig nationella regelverk åt betänkligt mellan EU:s medlemsstater. Att implementera direktivet i svensk rätt kan dock bli en tämligen komplicerad uppgift, eftersom vi redan har ett relativt väl fungerande skydd idag. En kvalificerad gissning är att den svenska lagstiftningen kommer försöka behålla så mycket som möjligt av nuvarande FHL men att vissa förändringar kommer att bli nödvändiga. Vi får dock vänta på den kommande utredningens betänkande innan det går att säga vilka faktiska konsekvenser det nya direktivet kommer att få på den svenska lagstiftningen och på skyddet för företagshemligheter.

Daniel Lundqvist och Hanna Bogsjö, Advokatfirman Kahn Pedersen


Håll dig uppdaterad med Skydd & Säkerhet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Prosero växer med två bolag

Kameror ska öka tryggheten för ordningsvakterna

Den 14 februari började SL:s ordningsvakter bära kroppsburna trygghetskameror. Målet är att minska risken för våld och hot mot ordningsvakter samt att hjälpa till att förebygga och lösa brott.

Ny vd på Strongpoint

Mer narkotika beslagtas

Antalet beslag av narkotika, alkohol och tobak ökade markant år 2017 och även fler skjutvapen stoppades vid gränsen. Under året började Tullverket dessutom stoppa införsel av explosiva varor.

Cybersäkerhet i nationens intresse

Nya chefer på Loomis

Nyhetsbrev

Hjälper varandra att rekrytera

Arkiv

Vill att Sverige tar hem IS-anhängare

Hon lämnar Securitas

Fångar skurkar med smarta glasögon

Hoppfulla ministrar efter möte

Safeteam får förlängt avtal med kosmetikkedja

Kriminalvården storrekryterar

Välkomnar förslagen mot stöldligorna

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, är positiv till att regeringen vill ta krafttag mot den organiserade brottsligheten som inriktar sig mot handeln.

Försvarets nya helikoptrar en svindyr historia

Här är regeringens åtgärder mot stöldligor

Längre straff som avtjänas i hemlandet, skärpta kontroller vid gränserna och ett utökat samarbete med internationell polis – så föreslår regeringen att man ska få bukt med utländska stöldligor.

Karolinska Institutet höjer säkerheten

Tempest i nytt samarbete

Sätrahandlare hoppas på tillträdesförbud

Regeringen tillsätter utredning om tillträdesförbud i butiker men ett lagförslag kan ligga klart tidigast 2020 och få effekt om åtta år.

Vakter utbildas om terrorattentat

Kriminalvården måste utöka

Våld mot personal ökar

2017 var ett rekordår, enligt Statens institutionsstyrelse.

Walkie-talkie-app i centrum för mordutredning

Rakhmat Akilov kommunicerade med mobilappen Zello som används i både terrorns och frihetens tjänst.

Nu ska sjöfarten nyktra till

Assa Abloy köper Phoniro

Ny partner i Cubsec

Ny chef på Verifone

Lägre volym för Loomis i Sverige

Skåne får ny kriminalvårdsanstalt

Anlitar Zenita Security

Han ska leda Securitas Direct Sverige

Tredje gången gillt – då greps rånaren

Han lämnar Assa Abloy

Vesper till SCEG

Brott mot person ökar mest

Great Security köper Norrköpingsbolag

Sänd till en kollega

0.215