Bakom projektet står tågoperatören Arriva. Tanken är att kamerorna ska förbättra säkerheten för både tågpersonal och passagerare.
– En kroppskamera kan vara trygghetsskapande för alla ombord, samtidigt som den kan öka rättssäkerheten. Vår förhoppning är att försöken med kroppskameror ska falla så pass väl ut att vi kan införa kroppskameror som verktyg i tjänsten på sikt, säger Kenny Bungss i ett pressmeddelande.
Enligt en pilotstudie som utfördes inom Arrivas bussdivision i Järva i Stockholm upplevde majoriteten av förarna att trygghetskameran var en positiv erfarenhet. Inget fall av hot eller våld fångades på film.
– Vi tolkar det som att kameran kan ha haft förebyggande effekt. Under perioden har vi haft två fall färre av hot- och våldssituationer jämfört med förra året. Det är ingen jättestor skillnad, men effekten med kameran har i alla fall hittills varit önskvärd, konstaterar Kenny Bungss.
Så här hanteras bildmaterialet från trygghetskamerorna:
- Granskning av bildmaterial sker när en avvikelse har inträffat ombord, såsom brott eller olycka. Tågvärden rapporterar in detta och sedan görs en individuell prövningom en granskning av bildmaterialet är nödvändig. Prövningen görs av Arrivas trygghetschef i samråd med skyddsombud och berörda parter.
- Endast trygghetschefen kan se materialet och all hantering av materialet loggas.
- Tågvärden har inte tillgång till bildmaterialet.
- Vid brott skickas materialet till Polisen som bevismaterial.
- Bildmaterialet är krypterat och därför säkrat utifall kameran blir stulen.
- Efter 30 dagar raderas allt bildmaterial.
- Arriva rekommenderar personalen att ha kameran på under så stor del av sitt arbetspass som möjligt. Men tågvärden kan givetvis stänga av kameran vid behov.
